Om hedersrelaterat våld och förtryck

Det är möjligt att identifiera utsatthet för hedersrelaterat våld i ett tidigt skede. Nedan ges exempel på det som ofta benämns som “vardagsheder”, tecken på utsatthet som kan uppmärksammas i ett tidigt skede. Ju tidigare personer kan få stöd och hjälp, desto större är möjligheterna för dem att få ett liv i frihet.

Kontroll och begräsningar av barn och unga kan handla om att:

• Inte få delta på all undervisning i skolan
• Inte få ha fritidsaktiviteter
• Förväntas bevaka/kontrollera sina systrar eller kvinnliga släktingar
• Inte få ha vänner som inte godkänts av familjen
• Inte få ha pojk- eller flickvän
• Inte få ha sociala medier eller egen telefon
• Kontroll och begränsningar av vuxna kvinnor kan handla om att:
• Inte få utbilda sig
• Inte få lära sig svenska språket
• Inte få ta körkort
• Inte bestämma om man ska ha barn (eller hur många barn)
• Inte få cykla, simma eller träna
• Inte få ansöka om skilsmässa

Familjens anseende är grunden i hederskulturen och något som skadar familjens anseende är ryktesspridning. Sprids det rykten om en person är det ett tecken på ökad risk för utsatthet. Det behöver inte finnas någon sanning i ryktena utan det är ryktena i sig som utgör faran för personen det berör. Några exempel på sådant som kan utlösa rykten och anses skada familjens anseende:

• Att umgås med någon av motsatt kön
• Att ansöka om skilsmässa
• Att inte vilja gifta sig med den familjen har valt ut
• Att rymma hemifrån
• Att ha sex innan äktenskapet eller att vara otrogen
• Att klä sig på ett sätt som familjen anser vara oanständigt

HBTQIA+-personer kan vara extra utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld då heterosexuella normer är det enda som är accepterat och äktenskapstraditionen är stark. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan också vara extra utsatta utifrån att de ofta är i en extra stor beroendeställning till de som utövar kontrollen och våldet.